Mysteriet Försäkringskassan

Allvarligt talat, vad är det för människor som jobbar på Försäkringskassan egentligen? Dagens DN berättar om kvinnan som blev av med sin sjukpenning strax efter att hennes tvåårige son gått bort. Anledningen? Hon åkte inte från Uppsala till Bålsta och anmälde sig hos Arbetsförmedlingen - på sin sons dödsdag.

Kvinnan överklagade och fick rätt i Länsrätten. Nu har Försäkringskassan beslutat sig att ägna julen åt att överklaga ärendet till Kammarrätten. God jul, liksom.

En annan sak som fascinerat mig en längre tid, är att varje gång en egenföretagare ringer in för att ändra sin SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) så är det första gången i världshistorien detta sker. Jo det är säkert, de man pratar med har aldrig någonsin varit med om detta förut. Det slår aldrig fel. Men detta framstår plötsligt som ett av de mindre problemen med Försäkringskassan.

Läs även andra bloggares åsikter om försäkringskassan

Pinsamma Passagen

Är det någon som minns Passagen? Nej, jag tänkte väl det. Passagen var en gång i tidernas begynnelse faktiskt Sveriges mest välbesökta sajt, om jag inte missminner mig. Idag är det mest nåt slags länkfarm, eller slasktratt för ointressant innehåll.

Nåväl. För ganska länge sen sa jag upp mitt medlemsskap, som hade legat och skvalpat oanvänt i flera år. Men deras trötta nyhetsbrev fortsatte att ramla in med jämna mellanrum.

För någon månad sen tänkte jag göra slag i saken och avsluta prenumerationen på det där nyhetsmailet en gång för alla. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. För att avsluta prenumerationen var man nämligen tvungen att logga in på sitt konto. Ett konto som alltså inte existerat på flera år.

Var det någon som sa "moment 22"? Eller kanske snarare: "kass kundhantering"?

Läs även andra bloggares åsikter om Passagen, kundvård, nyhetsbrev

Upptaget hos Telia

För någon månad sen frågade jag mig, efter att ha suttit 75 minuter i telefonkö en lördagförmiddag, hur länge man skulle behöva vänta om Telias digital-tv pajade en lördagkväll. Det vet jag fortfarande inte, men nu vet jag i alla fall vad som händer när deras tv-sändningar slocknar en torsdagskväll.

Det tutar upptaget.

Jo, det är sant. Växeln hos Sveriges största teleoperatör tutar upptaget. Ingen automatisk röst, ingen telefonkö. Bara en klassisk upptagetton.

Bra jobbat.

Läs även andra bloggares åsikter om telia, digital-tv, kundtjänst

Big up till Trafikkontoret!

När jag tidigare skrivit om Stockholms kommunala verksamhet har jag varit ganska kritisk, minst sagt. Men idag är det annat ljud i skällan. Idag är det hyllningsdags.

Nyligen inträffade en smått tragisk händelse utanför mitt hus. Ett stackars rådjur fastnade i staketet mellan mitt hus och grannhuset. När jag på morgonen fick syn på djuret hade det redan dött.

När jag hämtat mig från chocken började jag förstås fundera på vad jag skulle göra . Jag menar, vad gör man med ett dött rådjur som fastnat i staketet? Jag hade verkligen ingen aning. Så jag började googla lite på måfå. Chansade till slut på att ringa Miljöförvaltningen i Stockholms stad. När jag förklarade mitt dilemma för växeltelefonisten visste hon dock besked:

- Då ska du prata med skadedjursbekämpningen på Trafikkontoret. Jag kopplar dig.

Klockan var då ca 07.40 och jag hamnade hos en telefonsvarare. Jag förklarade mitt ärende och la på. Det hade inte gått mer än tjugo minuter när jag blev uppringd av en trevlig man på skadedjursbekämpningen. Jag upprepade vad som hade hänt, och frågade om han kunde hjälpa mig.

- Inga problem, det fixar vi. Vilken adress?

Någon timme senare var rådjuret borta.

Det är trevligt när ens förväntningar överträffas, inte minst när det gäller kommunal verksamhet. Hatten av, Trafikkontoret!

Läs även andra bloggares åsikter om trafikkontoret, skadedjursbekämpning, stockholms stad

Digital-tv - inte Telias grej

I fredags kväll slutade min digital-tv från Telia funka. Dagen efter, lördag förmiddag, ringde jag supporten. De hade inga kända störningar, sa rösten. Sen hamnade jag i kö, plats 31. I 75 minuter väntade jag i kö. 75 minuter. En timme och en kvart!

Uppenbarligen sätter Telia en person, eller möjligtvis två, på att supporta landets tv-tittare som inte har någon bild i rutan. Undrar hur länge man får vänta en lördagkväll? Fast det är klart, då är väl supporten stängd.

Nej, Telia känns fortfarande inte som någon seriös aktör på tv-området.

Läs även andra bloggares åsikter om telia, digital-tv

MMS - inte Telenors grej

Fick ett sms från Telenor. "Du har fått ett MMS", stod det. Tydligen skulle jag gå in på deras hemsida och logga in för att kunna se det. Lite märkligt, eftersom jag tagit emot många MMS tidigare utan problem.

Jag loggade i alla fall in och... kunde inte se MMS:et. "Fel på sidan", tydligen. Jag provade då att fylla i en e-postadress och få meddelandet skickat till min mail. Funkade inte heller. "Ange en giltig e-postadress", stod det. Vilket jag gjorde, gång på gång. Provade till slut att göra om hela proceduren och logga in igen. Fel igen, för då fick jag inte ens logga in - det fick man nämligen bara göra en gång. Sen raderades meddelandet!

Jag gick då in på "Kontakta oss"-sidan i jakt på en mailadress till supporten. Någon sådan fanns inte. Däremot kunde man chatta med supporten, så jag provade det i stället. Fick efter en stund kontakt med en kundtjänstmedarbetare, men någon hjälp gick inte att få. "Prova logga in lite senare", var förslaget. När jag förklarade att man bara fick logga in en gång, blev svaret "nähä, då kan vi inte hjälpa dig.". Nej, precis.

Läs även andra bloggares åsikter om telenor, mobiltelefoni, kundtjänst

Undvik auktoriserade bilverkstäder

Behövde byta en reservdel på min Ford, och vände mig då till den auktoriserade Ford-verkstaden Kindwalls. Jag angav vilken bilmodell det handlade om och exakt vad som skulle göras. Förutom att kostnaden kändes väldigt hög så kunde de inte ange något exakt pris. "Mellan 3.000:- och 6.000:- ungefär", var den prisuppskattning jag fick. Ett spann på 3.000:- med andra ord.

Bokade ändå en tid, men ringde också den lokala verkstaden för att kolla om de kunde göra samma jobb. Det kunde de, och de kunde dessutom ge mig ett exakt pris: 2.060:-.

Hur kommer det sig att en auktoriserad Ford-verkstad är upp till tre gånger så dyra som en "vanlig" verkstad? Och hur kommer det sig att de inte kan räkna ut hur mycket det kostar att byta en reservdel – de om några borde väl kunna ge exakta priser?

Naturligtvis bokade jag av tiden hos Kindwalls och anlitade min lokala verkstad i stället. Nästa gång ringer jag inte ens och kollar med Kindwalls.

Läs även andra bloggares åsikter om kindwalls, ford, bilverkstäder

Växeln, hallå-hallå-hallå?

En solig söndagsförmiddag i juli. Upptäcker att varken tv:n eller internet fungerar. Ringer Telias support och tragglar mig igenom alla de automatiska frågorna i deras talsvar. Till slut kommer jag äntligen till punkten där de testar mitt modem och kollar efter kända fel. De hittar inga fel på modemet, och inga andra fel är inrapporterade.

Hamnar i telefonkö. Beräknad väntetid 42 minuter. Fyrtiotvå minuter! En solig söndag, mitt i semestertider då det inte finns några kända fel! Jag undrar hur lång telefonkön är en fredagkväll i oktober, när de dessutom har kända fel?

Läs även andra bloggares åsikter om telia, telefonkö

Byggfelsförsäkring - gör om, gör rätt

För ett drygt år sedan berörde jag, i mitt epos om Stadsbyggnadskontorets maktmissbruk, frågan om Byggfelsförsäkring. Det är en svindyr försäkring, som endast säljs av ett fåtal försäkringsbolag. Försäkringen är obligatorisk vid nybyggen, utbyggnader och renoveringar, på grund av en märkligt konstruerad lag. Grunderna för hur mycket försäkringen ska kosta tycks väldigt vaga, men gör du en tillbyggnad för runt en miljon, får du nog räkna med att tvingas betala en byggfelsförsäkring på en sisådär 25.000:-. Och någon konkurrens att tala om finns som sagt inte - det finns i stort sett bara två bolag på marknaden: Gar-bo Försäkringar och Bostadsgaranti.

Det sjuka är att de svindyra försäkringarna knappt ger något skydd. Ett exempel: bygger du ett nytt kök, och samtidigt installerar nya vitvaror för 100.000, så måste du betala byggfelsförsäkring för detta. Men om något händer med själva vitvarorna gäller inte försäkringen. Nej, den skyddar bara allvarliga konstruktionsfel i bygget.

Och ännu värre - om jag bygger ut huset själv, och senare upptäcker något fel, så gäller inte heller försäkringen. För det är ju jag som gjort felet. Men jag måste lik förbannat betala byggfelsförsäkring för bygget! Dessutom ger försäkringarna på tok för låga skadeersättningskostnader i förhållande till premieintäkterna, vilket gjort Gar-bo och Bostadsgaranti till veritabla vinstmaskiner.

Med bakgrund av allt detta är det glädjande att Konsumentverket och Finansinspektionen nu enligt DN börjat syna försäkringsbolagen lite närmare. Bl.a. har Gar-bos försäkringsvillkor synats av Konsumentverket, som nu drivit frågan till Marknadsdomstolen.

Konsumentverket föreslår även att staten tar över försäkringarna. Det skulle möjligen innebära en förbättring, men frågan är om det inte i första hand är lagen som borde ses över.

Läs även andra bloggares åsikter om byggfelsförsäkring, bygglov, byråkrati, försäkringar, försäkringsbolag, gar-bo, bostadsgaranti

Om ni kan läsa det här så fungerar Telia Smart tillfälligt

Jag har varit väldigt inaktiv på bloggen den senaste månaden. Det finns flera anledningar till detta. En av dem är att jag för det mesta har stora problem att komma ut på nätet överhuvudtaget.

Jag har vid ett par tillfällen tidigare skrivit om mina besvär med Telia Smart. Jag har vid det här laget mer eller mindre gett upp fullständigt, och förbannar numera den dagen jag skaffade skiten. En normal kväll i mitt liv ser numera ut så här:

18.48 - Jag kommer på att jag skulle behöva jobba någon timme.
18.51 - Sätter mig framför datorn, försöker "reparera" det trådlösa nätverket (som naturligvis ligger nere) en sisådär 7-8 ggr. Har jag tur kopplar det upp i ett par-tre minuter, så att jag i alla fall snabbt hinner kolla ett par mail.
19.32 - Ringer Telias kundtjänst.
20.03 - Kommer fram till Telias kundtjänst som säger åt mig att göra en "factory reset" på modemet och vänta i 20-30 minuter.
20.33 - Problemen kvarstår och jag orkar inte ägna ytterligare 30 minuter åt att stå i telefonkö. Ger upp.

Jag har provat allt. Jag har varit tålmodig och snäll och gjort som supporten säger, trots att det är fjortonde gången jag provar. Jag har blivit arg. Jag har bönat och bett om att få slippa min bindningstid (till oktober) så att jag kan skaffa något fungerande alternativ. Men nej. Det enda som hände då var att jag fick ett nytt modem skickat till mig. Och när jag skulle installera detta fick jag ägna 3-4 timmar av min dag åt telefonsupport. Efter den andra "factory reset"-omgången lovade tjejen på kundtjänsten ringa upp om 15 minuter, för att kolla om problemen var lösta. Efter en timme tröttnade jag på att vänta.

Usch, vad långt det är kvar till oktober.

Läs även andra bloggares åsikter om telia smart, telia, telefonkö, bredband

Stackars Skatteverket

Så här i deklarationstider har jag haft det tvivelaktiga nöjet att ringa Skatteverket. Eller rättare sagt försöka ringa dem. Jag har fortfarande inte lyckats komma fram till någon handläggare. Varje gång jag ringer får jag höra att alla handläggare är upptagna, varpå samtalet avslutas.

Jag vet inte vad ni andra säger, men personligen är jag beredd att offra ett par spänn från min skatteåterbäring för att Skatteverket ska få råd att skaffa sig ett telefonkösystem.

Läs även andra bloggares åsikter om skatteverket, deklaration, telefonkö

Tips till SJ

Idag tänkte jag ägna mig lite åt produktutvecking. Åt SJ. Alldeles gratis.

SJ har något som kallas för SJ Pendlarkort. Det är avsett för resenärer som frekvent åker tåg i Mälardalen, och används som biljett vid dessa resor. Kortet kan laddas med valfritt belopp, och sedan fyllas på när pengarna är slut. Så långt är allting bra.

Men det finns en begränsning. Man kan nämligen bara ladda kortet hos SJ. Man måste alltså ha kortet i sin hand och ta sig till stationen för att kunna ladda det. Vilket förstås även gör det omöjligt att ladda någon annans kort. Här finns ett gyllene läge till förbättring för kunden, samtidigt som man genererar merförsäljning för SJ:

Varför inte göra det möjligt att ladda kortet på distans, t.ex. via kreditkort över nätet?

Tekniskt sett kan det inte vara några större problem, telebolagen har ju gjort detta sedan urminnes tider med sina kontantkort.

Oavsett om man vill fylla på sitt eget, sina barns eller mormors kort så är fördelarna uppenbara. Både för kunden och SJ.

Läs även andra bloggares åsikter om SJ, tågtrafik, produktutveckling

Telias rökridåer

Fick ett mail undertecknat Kent Jonsson på Telia, där han aviserar en ökning av abonnemangspriserna för fast telefoni. Det handlar om en ganska ordentlig höjning, 16 %, och brevet inleds så här:

"Vi skriver till dig som är kund hos oss för att meddela att vår nätleverantör Skanova höjer avgiften för abonnemang i telenätet [...] Avgiftshöjningen berör Telia eftersom vi är en av de operatörer som är anslutna till nätet."

Vid första anblicken tycks det vara en ganska ärlig och rak kommunikation, man berättar om höjningen och förklarar varför den görs. Tydligen beror det hela på att en underleverantör höjt sina priser. Men. Det är bara det att Skanova inte är någon extern underleverantör. Skanova är ett Telia-bolag som döpts om. Så tacka fan för att, som man skriver, "avgiftshöjningen berör Telia" - det ÄR ju Telia som gör höjningen!

Riktigt usel, vilseledande kommunikation.

DN, SVD, IDG

Läs även andra bloggares åsikter om telia, skanova, telefoni

Inga invändningar mot InWarehouse

Beställde häromsistens en stationär dator från inWarehouse.se. Har tidigare handlat där några gånger, och har alltid upplevt deras utbud och priser som helt OK. Alla leveranser har också funkat smidigt.

När jag denna gång fick leveransen saknades dock en vital del, nämligen nätsladden till datorn. Jag ringde då kundtjänsten på inWarehouse och fick höra att leverantören, i detta fall Fujitsu-Siemens, hade dragit in på ett antal tillbehör för att pressa priserna, däribland nätsladden. Fullständigt idiotiskt förstås, men egentligen inte försäljarens fel.

Hur som helst, kundtjänstmedarbetaren höll med mig om att detta inte riktigt framgick i produktbeskrivningen på hemsidan, och lovade omgående att skicka ut en nätsladd utan extra kostnad. Dagen efter levererades sladden till min dörr, med bud.

Ett typexempel på hur ett bra kundbemötande kan vända en missnöjd kund till en nöjd, återvändande kund.

Läs även andra bloggares åsikter om inwarehouse, kundbemötande, kundtjänst, kundnöjdhet

2076 spänn - för dokusåpor?

Jag tillhör den grupp människor som betalade tv-licensen redan innan mediedrevet mot icke-betalande politiker gjorde att Radiotjänst i Kiruna fick tidernas uppsving. Och jag har ofta försvarat modellen med en licensfinansierad public service-verksamhet. Men de gör det sannerligen inte lätt för oss gamla public service-förespråkare, vännerna på SVT.

Med programserier som "Diplomaterna" urholkas åtminstone mitt förtroende för public service. Kvällsjournalistik som snuttifierar och förvanskar verkligheten hade jag möjligen väntat mig av TV3 eller Kanal 5. Men SVT? Har de ingen som helst journalistisk integritet?

Och jag, jag börjar sakta men säkert omvärdera mitt stöd för public service.

Jan Eliasson m.fl. kommenterar Diplomaterna i dagens DN.

Läs även DN, Expressen1, Expressen2, Aftonbladet, SVD, Dagens PS samt andra bloggares åsikter om svt, public service, tv-licens, diplomaterna

Realtidsinformation - SL:s propagandaverktyg?

Jag skrev för inte så länge sedan om SL:s nya sätt att kompensera sina förseningar - genom att då och då åka för tidigt i stället. Nu har de förfinat denna konst ytterligare.

De senaste dagarna har jag vid ett par tillfällen - återigen - kommit ner till tunnelbanan ett par minuter innan avgångstid, för att mötas av ett tåg som susar iväg framför näsan på mig. Inget nytt under solen, tänker ni. Men det nya är att displayen då visar två minuters väntetid till nästa tåg, och man kan andas ut. Ordningen är återställd, man har inte missat sitt tåg. Tror man.

Men, och här kommer det fiffiga - när de två minuterna har gått så kommer inget tåg. I stället hoppar väntetiden plötsligt, nästan obemärkt, upp till fem eller tio minuter. Bara så där, utan vidare förklaring. Och är man lite morgontrött och ouppmärksam kan man nästan få för sig att SL håller sin tidtabell. Men så är det förstås inte.

Säga vad man vill om SL, men de är i alla fall bra på att hitta på smarta lösningar för att mörka sin ineffektivitet.

Läs även andra bloggares åsikter om SL, lokaltrafik

Bankernas kommunikativa haveri

Jag har tidigare ondgjort mig över hur dåliga vissa banker är att svara på e-post. Om det överhuvudtaget går att maila dem. Men herregud, det var ju ingenting mot vad jag nu upplevt hos de övriga storbankerna!

Bankerna har bråda dagar nu, visst. Men att de skulle vara så nonchalanta att de helt och hållet struntar i att svara på (potentiella) kunders e-post, det kunde jag inte ens i min vildaste fantasi föreställa mig. För hör här: den 29 januari skickade jag ett mail till alla våra större banker. Idag, 15 dagar senare har jag bara fått ett enda svar - från Nordea.

Handelsbanken har inte svarat. Swedbank har inte svarat. SEB gick det inte att maila till överhuvudtaget. SBAB svarade i och för sig på mailet, men bara med en uppmaning att jag skulle ringa i stället.

Det sägs att Handelsbanken har en informationschef. Det sägs att det finns en informationsdirektör på Swedbank. Det sägs att det sitter en kommunikationsdirektör på SEB. Jag tror inte att det är sant. För kommunikationen, den tycks ha havererat totalt.

Läs även andra bloggares åsikter om banker, kundkontakt

Bolaget lovar bot och bättring

För några dagar sen skrev jag om hur Systembolaget i Kungens Kurva förstörde helgen för ett femtiotal personer genom att stänga butiken alldeles för tidigt. Det har nu kommit till min kännedom att butiksledningen efter händelsen varit i kontakt med vaktbolaget och meddelat att den aktuelle vakten inte är välkommen tillbaka.

Dessutom hade butikspersonalen tydligen öppnat upp butiken igen, då de upptäckte vad som hänt. Tyvärr hade jag redan hunnit avlägsna mig då.

Hur som helst så är det glädjande att se att Systembolaget agerar kraftfullt efter en sån här händelse, det förtjänar en eloge.

Läs även andra bloggares åsikter om systembolaget

Systembolaget i Kungens Kurva har sin egen tideräkning

Systembolagets affärsidé är att "sälja alkoholdrycker med ansvar och överträffa kundens förväntningar genom att ständigt utveckla sortiment, kunnande och service". Man kan väl säga att butiken i Kungens Kurva lyckats sådär. Deras bild av att utveckla servicen är tydligen att slå igen butiken tio minuter för tidigt.

Igår var det lördag, och jag insåg att vi inte hade något vin till middagen. Jag kollade då upp Systembolagets öppettider och såg att butiken i Kurvan hade öppet till kl 15. Jag var ganska sent ute, och på grund av trafiken och det hala väglaget kom jag inte fram till butiken förrän 7-8 minuter i tre. Men det var ju i alla fall på rätt sida om stängningsdags, med god marginal. Trodde jag.

När jag kom till ingången så stod där en maktfullkomlig vakt som ovänligt och bestämt meddelade att butiken var stängd. Jag tittade naturligtvis på min klocka och konstaterade att det borde vara åtminstone sju minuter kvar. Hade den stannat? Nej, alla människor runt omkring mig tittade också på sina klockar och konstaterade att det var på tok för tidigt.

Hade bolaget plötsligt börjat med nåt slags nattklubbspolicy, där man stänger insläppet tidigare? Eller var det möjligen "en ut, en in" som gällde? Nej, vakten förklarade kort att "vår klocka är tre". Nu var det ett tjog människor som samstämmigt opponerade sig och pekade på sina klockor. Men dörrgeneralen var obeveklig. "Ni borde varit ute i god tid", förklarade han surt.

Till slut var det uppskattningsvis ca 50-60 personer som stod och blev alltmer frustrerade. Av förklarliga skäl rådde nästan lynchstämning och smockan hängde påtagligt i luften. Jag vill inte ens tänka på hur många förstörda fester och inställda middagsbjudningar den überauktoritäre vakten blev upphov till.

Jag vet inte, men jag kan tänka mig att det finns bättre sätt att stärka stödet för alkoholmonopolet?

Läs även andra bloggares åsikter om systembolaget, alkoholmonopolet, kungens kurva, kundbemötande

Röstningsorgier i melodifestivalen

Så har då melodifestivalen dragit igång igen. Och just när man trodde att de inte kunde dela upp tävlingen i fler ronder, andra chanser och dueller så lyckas de med just det. Nu är det alltså meningen att man ska rösta tre gånger på samma låt. (Eller egentligen fyra gånger, om man röstar i båda "duellerna" som avslutar tävlingen.)

Efter första röstningsomgången väljs tre låtar bort, och fem är kvar. Sen röstar man igen, och ytterligare en låt väljs bort. Och till slut röstar man på nytt, och två till väljs bort. Och varje gång kostar det förstås pengar.

Jag vet inte hur röstdeltagandet såg ut idag, så jag kan bara tala för mig själv - det finns inte en chans i Skellefteå att jag kastar bort mina pengar på den här urvattnade röstningsorgien. Då ger jag hellre pengar direkt till Radiohjälpen, utan att passera Björkman.

DN1, DN2, SVD, AB, Exp

Läs även andra bloggares åsikter om melodifestivalen

Dyrt att pissa på Åhléns

Jag har tidigare ondgjort mig över de som tar betalt när man parkerar för att handla hos dem (läs: Skärholmens Centrum). Ett närbesläktat otyg är det här med att ta inträde till toaletten.

När jag häromdagen befann mig på Åhléns City kände jag att jag behövde lätta på trycket, för att kunna stanna kvar nån timme till och handla. Jag uppsökte toaletten och upptäckte till min fasa att de tar 10 spänn för att lätta på trycket. 10 spänn för att kunna förlänga sin shopping med ytterligare nån timme!

Eftersom det är så dyrt att pissa på Åhléns in real life så gör jag det här i bloggen i stället. Piss på er!

Läs även andra bloggares åsikter om åhlens

Sverker goes commercial

Det är inte ofta jag som konsumentbloggare har anledning att klaga på SVT:s konsumentmagasin Plus, men efter det senaste programmet måste jag bara kommentera en sak angående det efterföljande telefonväkteriet.

Varför i hela fridens namn ska Plus ta betalt för samtalet när man ringer in och tipsar om saker som kanske kan bli till innehåll i kommande Plus-program? Visst, det handlade bara om någon krona, men kom igen - det är Plus vi snackar om här!

Om det nu råkar vara så att de faktiskt har någon bra anledning till att ta betalt för samtalet så är väl det minsta man kan begära att de i så fall förklarar varför?

Nej Sverker, den här gången är det du som åker i soptunnan.

Läs även andra bloggares åsikter om plus, svt, sverker olofsson

SBAB - inte heller lätta att nå

Jag skrev igår om SEB:s krångliga kontaktvägar. Nu visar det sig att SBAB inte vill vara sämre. De tar hela e-postkommunikationen till en ny nivå, då de faktiskt har en e-postadress - men bara använder den till att "köpa tid" i nån dag och sedan maila tillbaka utan att svara på frågan, bara hänvisa till telefonen.

Jag skickade alltså ett mail med en mycket enkel fråga om en aktuell räntesats, och fick följande svar - en och en halv dag senare:

Tack för ditt mail. Tack vare ett högt kundtryck just nu hinner vi inte besvara ditt mail. Ring 0771-453000 så hjälper vi dig!

Vad svarar man på det? "Tack för ert mail. Jag hinner tyvärr inte ringa er nu, men jag skriver ett brev och lägger på postlådan, för att informera er om att jag mailar er nästa vecka för att förbereda er på att jag går förbi ett av era kontor och meddelar att jag ringer er nästa torsdag"?

Läs även andra bloggares åsikter om SBAB, banker, kundkontakt

SEB vill inte ha nya kunder

I sann Konsument-Kentsk anda hade jag idag tänkt att ägna mig åt lite klassisk konsumentupplysning. Min plan var att via mail kontakta de största bankerna med en enkel fråga, för att sen sätta ihop en sammanställning och presentera för er, mina kära läsare.

Men när jag kom till SEB tog det stopp. Efter en stunds letande på SEB:s hemsida insåg jag det något tragikomiska faktum att det inte går att skicka e-post till dem. Inte ens via ett formulär. Det står i och för sig att befintliga kunder kan logga in på internetbanken och skicka e-post. Men för oss icke-kunder går det alltså inte. Man tar sig för pannan. VILL de inte ha nya kunder?

Men jag ger dem ändå en chans, och ringer upp deras telefonnummer. Först hamnar jag på plats 70 i en telefonkö. Det tar drygt 10 minuter att komma fram. Jag ställer min enda, enkla fråga. Då måste jag tydligen kopplas vidare till lånegruppen. Hamnar i en ny telefonkö, denna gång på plats 19. Det tar drygt 20 minuter till.

Till slut får jag svar på min fråga. Men herregud, vad jag inte skulle vilja vara kund hos SEB. Så man kan väl säga att de har lyckats.

Läs även andra bloggares åsikter om SEB, kundkontakt, banker

Det är fortfarande många som ringer...

Hej, vad gör ni? Själv sitter jag i en telefonkö för att få prata med Telias kundtjänst. As we speak. Det går sådär. Jag har i skrivande stund väntat i 45 minuter, och nu hört frasen "Det är fortfarande många som ringer, men vänta kvar så tar vi snart hand om ditt samtal" ungefär trehundrafemtioelvatusen gånger. Jag vet att det inte är hennes fel, men just nu hatar jag kvinnan som säger de där orden om och om igen.

Det började med att jag hamnade på 41:a plats i en telefonkö som beräknades ta 12 minuter. Det stämde ungefär, men sen var tjejen på kundtjänsten tvungen att koppla mig vidare till en annan kundtjänst. Då hamnade jag i en något kortare kö, som skulle ta ca 8 minuter. Efter de minuterna verkade det som mitt samtal kopplades fram, för de vanliga tonerna började ljuda i luren.

Men sen hamnade jag då hos den där rösten. Och nu är jag uppe i 50 minuter. Ärligt talat tror jag inte de kommer att svara. Jag tror att jag hamnat i något svart hål, där man ibland hamnar när man kopplats vidare ett par gånger. Där ingen människa någonsin svarar. Nu har det gått 52 minuter och jag tror jag ger upp.

Man kan tycka att Telia – om några – borde behärska det här med tekniken kring telefonköer. Men tydligen inte.

Läs även andra bloggares åsikter om telia, telefonkö, kundtjänst

SL kompenserar

En reflektion: I morse kom jag ner till tunnelbanan ett par minuter innan utsatt avgångstid. Då gick tåget framför ögonen på mig. Sen kom jag in till stan där jag skulle byta till bussen. Jag var på plats fem minuter innan utsatt avgångstid, men nej - även denna gång hade den redan gått.

Har SL börjat kompensera för alla sena avgångar genom att införa för tidiga avgångar?

Läs även andra bloggares åsikter om SL, lokaltrafik

MF SKHLM

Åkte till Skärholmens centrum, eller SKHLM som de numera kallar sig, för att bränna ett par tusenlappar. Eftersom jag skulle handla ganska mycket tog jag bilen. Då visade det sig att de börjat ta betalt för kundparkeringen. Man ska alltså betala för att få ge dem sina pengar.

Bad idea. Hädanefter kommer jag bara ta mig till Skärholmen med tunnelbana, och då endast när jag planerar att göra mindre inköp. När jag ska spendera stora pengar tar jag bilen till Kungens Kurva, eller någon annanstans där det finns gratis kundparkering.

Läs även andra bloggares åsikter om skärholmen, skhlm

Aldrig mera Cervera

Dagen innan nyårsafton och den stora festen, och jag inser att jag är i akut behov av en schysst skärbräda för köttet. Stressar ut till Kungens Kurva där jag i sällskap av en halv miljon andra människor armbågar mig fram för att göra de sista nyårsinköpen.

Springer in på Cervera-butiken och hittar en riktigt bra skärbräda, om än ganska dyr. Men i det här läget är goda råd - och uppenbarligen även skärbrädor - dyra, så jag bestämmer mig för att slå till.

Skyltexemplaret som ligger framme är dock lite kantstött och skadat i ena hörnet, och när det visar sig att det inte finns några fler skärbrädor på lager föreslår jag att jag får köpa skyltexemplaret med lite rabatt.

Men i Cerveras inflexibla värld kommer det inte på fråga. Antingen köper jag den defekta skärbrädan till fullt pris, eller - om jag vill klaga på kvaliteten - så skickar de tillbaka varan till tillverkaren. Någon smidig mellanlösning finns inte. Inte ens efter ett samtal med chefen ändras expeditens beslut.

Men Konsumen-Kent är en man av principer, och en av de principerna är att aldrig köpa en trasig skärbräda för sjuhundra spänn, hur akut behovet än är. En annan princip är numera att inte handla på Cervera.

Läs även andra bloggares åsikter om cervera, kundbemötande