Telia Smart? Inte särskilt.

”Hur svårt kan de va att surfa trådlöst och att få ihop datorer, skrivare och andra prylar du har hemma? Med Telia Smart får du ett trådlöst, säkert nätverk. Vi har gjort alla inställningar - du behöver bara stoppa in sladdarna och ansluta dina enheter.”

Så marknadsförs Telia Smart på Telias hemsida. Och hur svårt kan det va? Mycket, visar det sig. I detta inlägg tänkte jag beskriva själva beställningsproceduren. Eftersom jag fortfarande inte fått det hela att fungera så får jag återkomma om själva tjänsten. Om jag nu lyckas få igång den.

Och jag som bara ville se lite på tv…
I mitten på februari sa jag upp mitt gamla Boxer-abonnemang, för att testa Telias digital-tv. För detta behövde jag förstås en digital-tv-box, men också ett nytt bredbandsmodem. Innan jag gjorde beställningen via Telias kundtjänst försäkrade jag mig flera gånger om att man bara skulle behöva ett modem/router för att kunna köra trådlöst nätverk, och en box för digital-tv. Jo, så var det. Jag bokade även in en tekniker som skulle komma och installera det hela i slutet av maj, och såg till att ta ledigt från jobbet den dagen. Utrustningen skulle komma på posten i god tid innan.

När jag inte fått någon som helst utrustning tre dagar innan installatören skulle komma började jag bli orolig och ringde kundtjänsten. Jag möts då av två överraskningar. För det första har det inte lagts in någon beställning överhuvudtaget. För det andra stämmer det inte att man kan få ett modem och trådlös router ”i ett”, utan man får tre burkar – modem, router och digital-tv-box.

Efter lite diskussioner visar det sig att man kan beställa något som heter Telia Smart, och är precis det jag efterfrågat – en burk som man kopplar digital-tv-boxen till, och som funkar både som modem och router för det trådlösa nätverket. Det enda kruxet är att man hyr den mot en extra månadskostnad. Jag inser att jag inte har så mycket val så jag beställer tjänsten - igen. Bokar en ny tid för Telia-installatören ett par veckor senare, och bokar in en ny semesterdag från jobbet.

För många burkar igen
Den här gången kommer prylarna i tid. Men de utlovade två burkarna har nu blivit tre igen. Ett modem, en router och en digital-tv-box. Nytt samtal till kundtjänsten. Eftersom det är stört omöjligt att få Telia-teknikern att ta med sig rätt prylar så jag får ännu en gång avboka teknikern, beställa nya burkar, boka in en ny tid för installation och boka en tredje semesterdag. (Dock bokade Telia aldrig av installatören denna gång, så jag fick ett samtal från en stackars tekniker som var på väg ut till mig till ingen nytta…)

Nåväl, några veckor senare inträffar då äntligen Telia Smart-dagen med stort D. Jag har denna gång fått rätt burkar (två), teknikern dyker upp och… får det inte att funka. Han kämpar och sliter och ringer några gånger till Telia Smart-supporten, som uppdaterar lite programvaror hit och dit och det hela slutar med att teknikern åker därifrån med ett löfte att supporten ska ringa upp mig när uppdateringen är klar någon halvtimme senare.

Ungefär sex timmar senare ringer jag upp och frågar hur det går. De verkar inte ha någon aning om de lovat ringa upp mig.

To be continued…

Läs även andra bloggares åsikter om telia, telia smart, digital-tv, trådlöst, nätverk

Mataffären punkt se

I förra veckan testade jag att handla från den nya livsmedelsbutiken på nätet, Coop-ägda Mataffären. Utan att ha gjort någon närmare analys så verkade det vid en första anblick som att priserna var något lägre än hos konkurrenten NetXtra, plus att hemkörningsavgiften är lite billigare – 85 kr hos Mataffären mot en hundring hos NetXtra. Lägg därtill betydligt fler valmöjligheter när det gäller leveranstiderna och – i mitt fall – en rabatt på 100 kr som jag fått via mail, och jag slog till. (Tips: registrera er som nya kunder utan att göra en beställning, och efter ett par veckor utan inköp så kan det hända att det dimper ner ett mail med rabatterbjudande.)

Efter att ha suttit i över en timme och fyllt varukorgen med varor för närmare ett och ett halvt tusen kom kallduschen. Jag kunde inte välja att få leveransen dagen efter. Trots att det klart och tydligt stod att beställningar som görs innan midnatt (detta var kl. 23) levereras dagen efter. Ingen förklaring angavs heller. Och eftersom detta var en torsdag så var nästa leveransalternativ måndag. I stället för att få maten nästa dag fick jag alltså vänta fyra dagar på min leverans.

Så, fyra dagar senare kom min leverans. Inte mycket att anmärka på där – varorna levererades i en biogasbil, en trevlig kille bar in alltihop i hallen och tog betalt med hjälp av en liten kortläsare. Varorna var genomgående av bra kvalitet, så när som på en halvrutten morot. (Även om det var lite väl stor övervikt på den inte helt användbara rotfrukten palsternacka i den blandade grönsakslådan…)

För att summera kan jag väl konstatera att Mataffären, om de får ordning på sina leveranstider, innebär ett steg i rätt rikting när det gäller livsmedelsbutiker på nätet. Men det är fortfarande lite för dyrt för att det ska slå igenom i mitt hem. Eftersom det är storhandling det handlar om så konkurrerar man med de stora, billiga livsmedelsjättarna typ ICA Kvantum och Coop Forum. Och visst är man beredd att betala lite mer, typ en hundring i hemkörningsavgift, för att slippa åka dit och handla. Men så länge varornas prisnivå på nätet ligger närmare mitt lokala närlivs så kommer jag nog fortsätta åka till ICA Kvantum när det vankas storhandling.

Och en sak till - varna gärna kunderna när ni lägger -78-gradig kolsyreis i kassen med frysvaror. Det gjorde faktiskt rätt ont.

(Tillägg 080605: Idag skrev SVD om ämnet.)

Läs även andra bloggares åsikter om mataffären, mataffären.se, netxtra, e-handel

Vad är grejen med Patrick Dempsey?

Alltså, vad är grejen med den här Patrick Dempsey egentligen? Den samlade svenska pressen har ju skrivit spaltkilometer om killen i flera veckor nu. Vissa tidningar har till och med skrivit flera artiklar om hans Sverigebesök häromveckan!

Allvarligt talat, kan någon ge mig numret till hans svenska PR-byrå? På riktigt, jag vill anlita dem.

Läs även andra bloggares åsikter om patrick dempsey, pr, press

Perfekt partypryl

Det sägs ju att skillnaden mellan pojkar och män är priset på deras leksaker, och om det stämmer så tror jag nog att jag börjar närma mig åtminstone tonåren nu. Min senaste måste-ha-pryl är en pacemaker. Alltså, inte en sån där pulsgenerator för svaga hjärtan, utan den nya generationens DJ-system. Allvarligt talat, hur cool är inte den här svenska uppfinningen?

Om man bortser från all vinylnostalgi, gamla vanor och annat retro-tänk så är ju idén ganska lockande. Tänk dig: du ersätter din DJ-mixer och alla dina väskor eller backar med plattor (som var och en för sig väger mer än Dr. Dre), med en liten pryl du kan ha runt halsen. Eller i handen. I den lilla prylen har du alltså hela skivsamlingen, en mixer och kanske till och med färdiga mixar som du gjort på tunnelbanan på vägen dit. Sen är det bara att koppla in den till ljudanläggningen och starta partyt. För en gammal hobby-DJ som jag, som har kånkat runt med plattor och DJ-prylar ett antal mil genom åren (inte sällan klockan 04.15 på en söndagmorgon), låter det hur bra som helst.

Men, som sagt - priset för den här lilla leksaken är... eh, ganska manligt. I runda slängar 5000 spänn. Så nog känns det som man vill provköra den innan man beställer. Är det någon som kan tipsa mig om en butik (alltså, en riktig butik) där man kan klämma lite på den?

DN, IDG

Läs även andra bloggares åsikter om pacemaker, dj, mp3

Minderung des Kaufpreises

SvD rapporterar idag att Konsument Europa startat Klagoguiden, ett hjälpmedel för de som gjort mindre lyckade köp i Europa. Har du handlat gränsöverskridande inom EU, Norge eller Island och är missnöjd kan Klagoguiden hjälpa dig när du ska skriva en reklamation. Bland annat finns brevmallar för reklamationer på olika språk.

Läs även andra bloggares åsikter om klagoguiden, reklamationer, konsument europa

Prata aldrig med "Let's Talk"

I sin nuvarande marknadsföring i samband med 5-årsjubileet tar telefoniföretaget 3 (Tre) upp olika misstag de gjort genom åren. Poängen är att de blivit bra genom att lära av sina många misstag. Måhända är det ett smart marknadsföringsknep, men tro för den skull inte att misstagens tid är förbi hos 3. Nej, ett av deras värre misstag är nog valet av samarbetspartners i försäljningsledet. Företaget "Let's Talk", som återförsäljer 3-abonnemang, har bondfångeri som affärsmodell.

I mitten av februari bestämde jag mig för att byta abonnemang från Tele2 till 3, eftersom jag skulle till USA och ville ha ett abonnemang som fungerade bra där. Blev lämpligt nog uppringd av en telemarketing-säljare från Let’s Talk som sålde 3-abonnemang. Lämpligt nog med en gratis telefon på köpet om man tecknade ett 24-månadersabonnemang. Och en ny telefon ville jag ju också gärna ha.

Jag berättade upprepade gånger för Let's Talk-säljaren att jag skulle resa till USA inom kort och att jag var intresserad av att ringa därifrån så billigt som möjligt. Jag fick då rådet att köpa tilläggsabonnemanget "Global" för 39 kr/månad, som enligt säljaren skulle ge mig en samtalskostnad på fantastiskt låga 39 öre/minut. Bara att slå till, med andra ord.

Fick min telefon, åkte till USA och ringde bra mycket mer än jag hade tänkt, eftersom det var så billigt. Döm om min förvåning när jag ett par dagar efter hemkomsten upptäckte att mitt abonnemang hade låsts, på grund av "obetalda fakturor". Fick tag i 3:s kundtjänst (från en annan telefon…) som meddelade att jag hade en obetald faktura på 6700:- för samtal från USA.

Förklarade för kundtjänstmedarbetaren vad som hänt. Han förstod mig mycket väl men ville ändå ha 3000:- i förskottsbetalning för att låsa upp mitt abonnemang. Bara att betala, eftersom jag behövde telefonen. Sa dock att jag inte nöjde mig med detta utan ville att någon skulle återkomma till mig.

Tre veckor senare ringde jag själv upp, eftersom ingen hade hört av sig. Ny kundtjänstmedarbetare som förklarade att det uteblivna samtalet antagligen berodde på att "chefen varit ledig" och mitt ärende på något vis hade hamnat mellan stolarna. Blev återigen lovad att någon skulle ringa upp "så fort som möjligt".

Ytterligare tre veckor senare ringde jag upp igen… Denna gång vidarebefordrade kundtjänstmedarbetaren mitt ärende till någon på ekonomiavdelningen som – till min stora förvåning – ringde tillbaka samma dag! Han förstod mig fullt ut och erbjöd mig att vi skulle mötas på halva vägen. Följaktligen behöver jag nu "bara" betala halva beloppet. Schysst agerat av 3 (sent omsider), men en kraftig varning för Let’s Talk!

En annan grej: skulle få mitt gamla telefonnummer överflyttat till det nya abonnemanget. Det gick väl "sådär". Dels drog det ut på tiden, dels innebar det att jag två dagar gick omkring utan att mitt gamla nummer gick vare sig till den gamla eller den nya telefonen.

Läs även andra bloggares åsikter om Let's Talk, telemarketing, 3, Tre, mobiltelefoni, kundtjänst, nummerflytt

Lars "Shimoda" Norén

Alltså, det här med Norén och hans nya bok på trehundrafemtioelvatusen sidor där han på låg litterär nivå kastar pajer till höger och vänster. Allvarligt talat - vem bryr sig? Eller ja, uppenbarligen är det några som gör det eftersom boken tydligen säljer bra. Men jag menar, känns inte det här med skvallriga bokutgivningar av typen offentlig-dagbok-där-jag-dissar-mina-kollegor väldigt 2007? Men Lasse har väl också räkningar att betala, antar jag.

Hur som helst - min poäng, och anledningen till att jag överhuvudtaget tar upp det här ämnet i en konsumentblogg, är att jag som konsument inte vill läsa spaltmeter upp och spaltmeter ner om vem Lars Norén tycker om och vem han inte tycker om - i tidningar jag betalar för att prenumerera på. Jag är fullständigt ointresserad, jag lovar. Så snälla, sluta.

Skriv om något viktigare, som melodifestivalen eller nåt.

Läs även andra bloggares åsikter om lars norén